Vad är Homeopati?
Homeopati är en läkeprincip, som i sin grundtes baseras på att Liknande skall med liknande botas - den så kallade simili regeln ”Similia similibus cuarentur”. 
Den grundar sig på tanken att om en frisk person tar ett ämne invärtes, kommer denne att uppvisa symtom eller en sjukdomsbild både mentalt, känslomässigt och fysiskt – utan att vara sjuk. När en sjuk person uppvisar sin egen individuella symtom/sjukdomsbild ges det ämne som uppvisar exakt samma unika symtom/sjukdomsbild.

Själva ordet homeopati kommer från de grekiska orden
• Homoios –liknande
• Pathos –lidande

Homeopati är inget "hokus-pokus" utan en vetenskaplig och välbeprövad behandlingsmetod, respekterad och erkänd i de allra flesta länder världen över. Homeopati är en medicinsk behandlingsform som rätt använd inte ger några som helst biverkningar.

Hur sker läkningen?
Symtombilden/sjukdomen vid homeopatisk behandling läker i kronologisk ordning, då de symtom eller den sjukdom som funnits kortast tid läks först och sedan läks de äldre symtomen. När en symtombild eller sjukdom är läkt består botet utan vidare medicinering.

Inom homeopatin skiljer man mellan den akuta och kroniska sjukdomen även om läkeprincipen är den samma. I den homeopatiska teorin ser man att om den kroniska sjukdomen botas kan ingen sjukdom mera existera i den personen.

Vad är homeopatika?
Homeopatika är det homeopatiska läkemedlet som en homeopat ordinerar och det är det som de allra flesta människor kallar för homeopati/homeopatmedel/homeopatiska medel. Men för att det ska vara homeopati krävs att den homeopatiska teorin ligger bakom, annars är det något annat!

Homeopatika är alltså ett ämne hämtat från mineral -växt -djur eller sjukdomsriket, som sedan är potentierat och dynamiserat utifrån den homeopatiska farmacopèns riktlinjer.
Homeopatiska medel är ofta väldigt effektiva, då de stärker ditt immunförsvar och tar bort grundorsaken till sjukdomen, inte bara symptomen. Sjukdomar som du haft länge och som kanske motstått en hel rad andra mediciner kan inte snabbläka med homeopati. Homeopatikan börjar visserligen verka omedelbart, men eftersom de ska stimulera kroppens egna läkande krafter kan det dröja innan du känner av dess verkliga positiva kraft och verkan.

Hur går en homeopatisk behandling till?
Den homeopatiska behandlingen sker via invärtes medicinering.
Vid besöket får den sökande berätta hela sin livs och sjukdomshistoria samt nuvarande symtombild. Den homeopatiska behandlingen är alltid individuell – då du är helt unik, den baserar sig på din personlighet, ditt psyke, dina känslor och din fysik samt dina symtom och eventuell sjukdomsbild. Utifrån det ordineras ett homeopatiskt (ämne) för hela symtombilden. Därför kan någon med liknande symptom som du - få helt andra mediciner. Det som är viktigast är helhetsbilden och att människans självläkningsförmåga stimuleras.
Den homeopatiska läkeprincipen är i sin teori och praktik kring hur sjukdom uppstår, behandlas och läker helt enastående.

Homeopatins Historia
Homeopatin började utvecklas under slutet av 1700-talet och år 1790 räknas som året då homeopatin föddes, även om vissa grundläggande idéer har varit kända långt tidigare i indisk och orientalisk medicin samt har omnämnts av medicinska personligheter som Paracelsus och Hippokrates. Hippokrates yttrade i ”Om människans natur” att: "Genom det som är liknande uppstår sjukdom, och genom användning av det som är liknande botas sjukdom."

Den som framför alla andra räknas som Homeopatins grundare är Christian Friedrich Samuel Hahnemann.  Hahnemann var mycket framgångsrik i sitt arbete och blev en aktad läkare, då han kunde presentera en effektiv behandlingsform till dåtidens ofta frustrerade läkare. Homeopatin spreds snabbt och var mycket utbredd under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

Hahnemanns historia
CF Samuel Hahnemann är född vid midnatt den 10 april 1755 i Meissen V. Tyskland som 3:e barnet till porslinsmålaren Gottfried och Johanna. Året efter bröt det sjuåriga kriget ut och familjens ekonomiska situation förvärrades, föräldrarna undervisade honom hemma, och han fick korta undervisningstillfällen i den lokala skolan. Rektorn såg dock att det fanns potential i den unga Samuel Hahnemann och han fick gå de första grundskoleåren gratis. Vid 20 års ålder började han läsa medicin i Leipzig, detta finansierades av en anonym sponsor. Samuel var mycket duktig på språk och vid sidan av sina studier översatte han vetenskapliga texter. Studiematerialet på den här tiden var utdaterat och medicinen bestod av fakulteter som ägnade sig åt experiment, folket behandlades med åderlåtning, iglar, de skapade blåsor, ägnade sig åt fontanell öppnanden, koppning, stimulering via chock med varma/kalla bad osv. Allt var för män, de trodde på de fyra vätskorna, gav rena gifter som arsenik och kvicksilver som medicin.
Folket gömde de mentalt sjuka och botade sina åkommor med örter och liknande. I samhället härjade engelska sjukan, pest, bristsjukdomar, spetälska. Det var ett patriarkaliskt, kyrkligt, bondesamhälle med ett tydligt hierarkisystem, med undermålig hygien i alla klasser, där ett manligt ideal dominerade. Rikemansungar, utan intresse för människor, som aldrig tidigare varit ute i verkligheten skulle efter ett par föreläsningar ut och leka läkare.
Samuel däremot fick chansen att studera i Wien med Dr von Quarin och tillsammans med honom fick han praktisk erfarenhet genom de hembesök de gjorde, där de utförde all den tidens botekonster, stimulerar genom att tillföra kryddor, vin och seditera, vattenavkylning, skapa svettningar, åderlåta, sätta iglar mm. Samuel fick kunskap om att se en läkares vardags liv och fick erfarenhet genom levande patientfall, inte bara skolexempel upplästa i en föreläsningssal. Där träffade han också Anton Ströck som redan kommit långt i de homeopatiska tankarna, Dr Ströck hade gjort prövningar på Pulsatilla Nigranse och Datura Stramonium.

Den 10 augusti 1779 examinerades Samuel Hahnemann till läkare och drev en liten praktik i Hettstedt, flyttade sedan till Dessau 1781 och träffade Johanna Leopoldine Henriette Küchler, dotter till en apotekare. De gifte sig 1782 och 1783 föddes deras första av elva barn. Samuel jobbade under den här tiden med att översätta texter och utvecklade det som kom att kallas för ”Hahnemanns Metod” – han lobbade för renlighet, dietföreskrifter, motverkade trångboddhet osv. Dr Hahnemann kroknade mer och mer på det dåvarande läkarsystemet och kunde till slut inte fortsätta att arbeta som läkare då det stred mot hans etiska och moraliska principer. Samuel levde därefter i total fattigdom i ett litet rum i en förort till Liepzig tillsammans med sin familj bestående av sju personer. Han försörjde sig mestadels genom att översätta medicinsk litteratur.
1790 översatte Samuel ”Treatise on Materia Medica” av professor William Cullen. I denna skrift diskuterades det varför så kallad Peruiansk bark, barken från Cinchona trädet, även kallad Quinine, hjälpte mot Malaria. Samuel skrev i sin fotnot att chinchona eller china skapade samma symtom som symtomen vid Malaria, och det stod att det var likheten som botade och inget annat. Cullen påstod att det var magens soda.
Samuel hade tidigare i sitt liv legat insjuknad i Malaria och blivit hjälpt av Chinabarken. Så han gjorde en prövning på sig själv, den första av många att följa. Där antecknade han ner symtomen av förgiftningen och upptäckte att symtomen var lika dom som han hade haft under sin Malariasjukdom, skillnaden var dock att han inte fick någon mätbar feber. Detta var genombrottet för ett helt nytt tankesätt.
1792, då kom splittet, den egentliga schismen mellan allopatin (skolmedicinen) och homeopatin. Kejsarens son Leopold den II av Österrike blev hastigt sjuk i en simpel sjukdom, och behandlades av landets framstående läkare med lavemang och åderlåtning, som fick till följd att han dog, en allt för tidig död. Från och med den dagen tog Samuel helt och hållet avstånd från läkarkårens sätt att arbeta och skrev i en tidsskrift ”Gud nåde den som åderlåter någon till döds…. ni har dödat kejsaren son”.
Efter detta uttalande, vid 37 års ålder, flyttad han till Georgenthal och jobbade där en tid med psykiskt sjuka, på ett hem, grundat av Duke Ernst. Utifrån Ströcks tankar – att om en person tar en ört och beter sig konstigt/sjukt, varför ska då inte samma ört kunna bota en människa med samma symtom? Han kom fram till att spikklubba, Datura Stramonium - kunde bota psykiskt sjuka. Samuel är den första från den här tiden som beskriver en humanistisk syn på psykiskt sjuka.
Samuel fortsatte sin forskning med utgångspunkten att bestämda substanser framkallar motsvarande bestämda fenomen i människans kropp. Under en tjugoårsperiod kartlades verkningssättet hos ett sjuttiotal olika ämnen från växt-, djur- och mineralriket. Friska personer fick prova ett ämne i taget och alla reaktioner och symtom noterades, (det är detta som inom homeopatin kallas för prövning).  Tanken bakom att medlen prövades (och fortfarande prövas) på människor och inte djur är att de förstnämnda kan inregistrera alla sina symtom, så att både fysiska, psykiska och emotionella verkningar kan kartläggas. Kartläggningen har även fortsatt efter Hahnemanns tid, och i dag upptar reviderade versioner av hans Materia Medica (läkemedelslära) ca 2 000 homeopatiska läkemedel, varav 200 är de mest använda. Under utbildningen vid NMF gjorde vi (lärare och elever en prövning på ett potentierat ämne).
1796 Efter sex års studier av Chinabarken, presenterar Samuel i Hufelans Journal en uppsats där Simila Similibus för första gången beskrivs och i det ögonblicket spreds simili principen ut över världen. Det var inte en helt ny företeelse då både Hippocrates och Paracelsus tidigare beskrivit detta. Dr Edward Jenner presenterade samma år användandet av kokoppsympningen.  Samuel hade redan forskat kring detta, men lagt ner verksamheten och förkastat ympningen på grund av de risker det innebar att föra in ett främmande sjukdomsämne i en annan organism.
1805 blir Samuel Hahnemann Homeopat och viger återstoden av sitt liv till att skapa den ideala behandlingsformen som kan bota snabbt, milt, effektivt och varaktig. Han döpte den till homeopati från grekiskans "homoion" som betyder lika och "pathos" som betyder lidande. Samma år skriver han en uppsats i Hufelands Journal, denna uppsats är en förlaga till Organon – den homeopatiska bibeln. Familjen flyttar till Torgau. 
1806 föds familjens sista barn – Louise och hon följer sin far till hans död.
1807 införs själva begreppet Homeopati.
1810 skrivs den första delen av Organon -der rationellen Heilkunde, Organon är den homeopatiska bibeln, den bok där all bakomliggande teori finns. Den första paragrafen i Organon Lyder: §1
”Läkarens enda och högsta kallelse är att göra sjuka människor friska, vilket man benämner att bota; icke äregirigt hopsmida s.k. system genom sammansättning av tomma hypoteser beträffande livsprocessernas egentliga väsen och sjukdomens uppkomst i organismens osynliga inre. Läkarna måste äntligen börja agera, verkligen bota och hjälpa.”
1811-1821 skrev han 6 Materia Medica (det är böcker som beskriver prövningar av olika ämnen) plus den 2:a upplagan till Organon.
1819 börjar ”kriget” mot homeopatin, då Samuel ville börja undervisa i sin nya metod. Samuel hävdar att Scharlakansfeber botas med Belladonna och en epidemi med vad man tror är Scharlakansfeber utbryter. Men i själva verket är det en epidemi av Röd risfeber –(som botas med Aconitum), mot det man tror är Scharlakansfeber ordineras Belladonna – ingen blir frisk och Hahnemann nedvärderas.
1820 fälls Samuel i domstol och döms till att ej få distribuera eller ge vidare någon form av medicin till någon annan människa. Detta efter att han rekommenderat sina elever att ge minsta möjliga dos till patienterna och tillreda den själva för att vara säkra på kvalitén.
1824 kommer den 3:e upplagan till Organon och i den beskrivs hans revolutionerande upptäckt – potentieringen, för första gången. Samuel skapade C-potensen, C= 1:100 det vill säga 1 droppe urtinktur av ett ämne, (ex. belladonna) + 99 droppar alkohol/destillerat vatten i en flaska som slås 100ggr, för att föra över livskraft/energi till läkemedlet.
Avagarons tal = spädning utan molekylär substans, över C4 och D24.
Han får samma år asyl av Fredrik af Anhalt-Köthen och samtidigt livstidsrätt att bereda och ordinera läkemedel och vid 66års ålder fick han titeln hovråd.
1828 – 1830 skriver han Kroniska sjukdomar (fram till 1839 blev det 5 band). I dessa böcker tar han på ett djupare plan upp beredning och potentiering av olika medel. Han beskriver hur och varför en sjukdom kan uppstå och vad man skall titta efter vid behandling. I dessa böcker beskriver han även sin teori om att sjukdom kommer från ett ”frö” som gör att den återkommer och kan utvecklas. Han nämner de tre kroniska miasmerna med tillhörande läkemedel som till exempel sulfur vid psoran (den första och största miasmen), merc sol vid syphelis, samt thuja Orientalis vid gonorré eller sycosis som vi homeopater kallar den.
1829 publiceras den 4:e upplagan av Organon och Samuels första fru Johanna avlider. 
1834 skriver han den ödesmättade 5:e organon, den är fylld med all hans då varande kunskap och livserfarenhet, Samuel har lärjungar, som han undervisat i homeopati fram till nu. Den största delen av homeopatin som gått ut i världen grundar sig på denna upplaga.
I oktober samma år söker sig en kvinna utklädd till man upp Samuels klinik, hon besväras av svåra magsmärtor som förhindrat henne från att utöva sitt yrke (måla och poesi) i 3 långa år. Han gifter sig som 79 åring med denna betydligt yngre kvinna vid namn Marquise Marie Melanie d´Hervilly 34 år. Samuel flyttar med sin nya kärlek till Paris och gör upp om framtida arv med sina barn och förklarar att de inte har någon som helst rätt att vid hans död göra anspråk på ev. förmögenhet mm. Detta är ett ödesdigert beslut då han 1835 börjar jobba med LM potenser, repetera dosen och ge en daglig dos mm. De enda som känner till detta och lär sig det är Melanie och Samuels yngsta dotter Louise. Hahnemann dör den 2:a juli 1843 efter 10 veckors bronkit och hans kropp göms i Melanies första makes grav. Detta gör Melanie och Louise för att kunna fortsätta att jobba som homeopater och hjälpa sjuka människor, hans kropp upptäcks först 10 år senare.
Den 6:e Organon sammanställdes redan 1856 av Melanie, men hennes önskan om att få den publicerad förråddes av Karl von Bönninghousen.
Melanie dör den 27 maj 1878, när Melanie dog försvann mycket av deras anteckningar och tillhörigheter. Den 6:e Organon räddas undan Hitler och publiceras inte förrän på 1950-talet.

"Läkarens högsta önskan och enda kallelse är att göra sjuka människor friska. Läkarna måste äntligen börja agera, dvs verkligen hjälpa och bota." SAMUEL HAHNEMANN

Andra betydelsefulla människor inom Homeopatin är:
Constantine Hering 1800-1880
En tysk som arbetade i Pennsylvania, införde ormgifterna, prövade Lachesiss på sig själv och blev förlamad i vänster arm.
Skapade Herings lag, om att bot går inifrån och ut, uppifrån och ned, i omvänd ordning ifrån det att symtomen uppstod, från de viktigaste organen till de mindre viktiga samt att känslomässig förbättring med försämring av de lokala symtomen är tecken som tyder på att bot sker.  Startade den första homeopatiska skolan i världen ”Allentown Academy” 1836-1839. Har skrivit boken ”The Lesser Wrightings -The Guiding symtoms ” som är baserad på 50 års klinisk praktik.

James Tyler Kent 1849-1916
Var en allopatisk läkare som anställdes för att totalsåga homeopatin, men Kent´s fru blev svårt sjuk och han provade med allt, rådfrågade sina kollegor och frun behandlades av landets främsta läkare, men hon blev bara sämre och sämre. Kent visste inget annat råd och tänkte vad har jag att förlora, min fru dör om hon inte får någon hjälp. Han gick i största hemlighet till en homeopat (Dr Phelan) och frågade om råd och frugan tillfrisknade. Kent blev omvänd och ägnade resten av sitt liv till Homeopatin. Han skapade The Repertory, en tjock, tjock bok med tunna, tunna sidor som innehåller spaltvis med diverse symtom och vilka medel som passar, vid de symtomen osv…. ett mycket avancerat och välgjort livsverk. Skrev också ”Lectures of homeopathic philosophy” samt Lectures of Materia Medica. Kent hävdade att personer med liknande kroppsbyggnad och personlighet hade en tendens att drabbas av ungefär samma sorts sjukdom. Han kategoriserade personer efter konstitutionstyper.

"Jag förstod redan från första början att homeopati var en vetenskap som verkligen kunde beröra och stimulera livets källa och ge tillbaka hälsan till den lidande mänskligheten. Ändå hade den förblivit i glömska och oåtkomlig för majoriteten av folket."
George Withoulkas, vår tids största homeopat, som skolat en hel generation och är verksam i Grekland.

Homeopati botar procentuellt ett större antal fall än någon terapeutisk metod, och är utan tvivel säkrare, mer ekonomisk och den mest kompletta medicinska vetenskapen."
Mahatma Gandhi

Homeopatin är i dag mest utvecklad i sitt hemland Tyskland, där den också utövas av såväl naturläkare, Heilpraktiker som vanliga läkare. Metoden är också vida spridd, respekterad och praktiseras med stor framgång i hela Europa samt USA.